DÖDEN – ett mycket gammalt stenkrockspel
Spelet har spelats i mer än 100 år på Härön.
Spelet finns även upptecknat i Kals Ordbok, så det har även spelats i Göteborg.
I boken står det att det spelades i början av tjugotalet på Karl Johans torg. Här spelades en stadsvariant med gatstenar som hörn.
Så som vi känner spelet på Härön så är spelplanen en gräsplan med fem större naturstenar placerade som femman på en tärning (A-E i skissen). Så som stenarna ligger och har legat i Stavsund på Härön är det inte viktigt att det är lika långt mellan alla stenar, men avståndet bör vara ett lätt stenkast (ca 15 m).
På senare år har vi spelat dödenmästerskap på ön och därför standardiserat reglerna något.
Spelordningen är åldersordning och yngst börjar. Varje spelare har en kaststen i storlek som är lätt att kasta.
På 40-talet kastade man stora stenbumlingar.
Det finns en startsten (A) och man bestämmer antal varv innan man startar, 2-3 varv rekommenderas så att det blir rimlig tid för spelomgången.
Spelet går till så att yngst börjar kasta. Med sin kaststen skall han/hon nu träffa de fyra stora stenarna (A-D) som ligger i fyrkant runt mittstenen (E) som är dödenstenen (i Göteborg kallad döpinnen). Man får på inga villkor träffa dödenstenen med sin kaststen, då är man död och ute ur spelet. Det har hänt under tävling att man dödat sig själv på snedstudsar.
Spelaren får hålla på så länge man träffar de stora stenarna i rätt ordning.
Man går motsols och träffar stenarna A, B, C, D och A igen vilket utgör ett varv.
När man missar en stor sten är det nästa spelares tur att kasta. Den egna kaststenen lämnar man där den landade efter missen. Där står spelaren och kastar när det blir spelarens tur igen. Ingen spelare går omkring med sin sten då man är inne i spelet.
När en spelare gått det antal varv som bestämts och träffar startsten (A) är man "killer" (ett ord som tillkommit i moderna tid).
Nu kan man börja jaga sina medspelare.
Spelaren får nu använda de stora stenarna för att komma i bättre läge för att med sin lilla kaststen träffa en medspelares lilla sten.
Man får hålla på att kasta så länge man träffar sten.
Varje stor sten (A-D) får användas två gånger. Varje sten kan användas igen efter det att man träffat en annan sten. Syftet med jakten är att slå ut (döda) medspelarna och bli sist kvar.
När man träffat en medspelares kaststen med sin egen kaststen (OBS man måste stå rak då man kastar) ställer man sig där den egna kaststenen landade och kastar medspelarens sten på dödenstenen (E).
Träffar spelaren stenen är den aktuella medspelaren utslagen. Träffar spelaren inte fortsätter medspelaren när det blir hans/hennes tur från det ställe kaststenen hamnade efter missen.
Detta är ett underbart roligt spel, där skicklighet inte alltid betalar sig. Man måste ha tur också.
Hör gärna av dig till Kicki Björklund om du känner till något om detta spel och dess historia.
